fredag 16 mars 2012

Första moseboken, kap 10-14

Det här kommer att ta år i den här takten :)

Nu har jag åtminstone läst historien om Babels torn, och visste inte att en av mina favoritlåtar hade tagit så många citat direkt från Bibeln. Någon rolig historia är det inte direkt, tillsammans med påståendena om att varje land hade sitt språk och sitt folk lite tidigare, är det nästan ren rasistpropaganda. Inte svårt att förstå att det går att rättfärdiga uppdelningspolitik när man läser detta dock.

Senare kommer historien om Abraham och Sara, som av nån anledning kallas Abram och Saraj i Bibel 2000. Abrahams fram till Josefs liv dramatiserade vi på lågstadiet, i en kyrka, vilket väl knappast skulle gå bra idag... Hittills inget jättekonstigt här, men vår dramatisering lämnade förstås ute en hel del, som det här att Abraham är rädd för att dö om han berättar att han är Saras make...

söndag 4 mars 2012

Första moseboken, kap 5-9

Jag inser att det här kommer att ta tid... Vad har jag gett mig in i?

För det första upptäckte jag att det nog är delen om "jättar" som ung jord-kreationisterna använder som bevis för att dinosaurierna levde samtidigt som människorna... Vad kan man säga, kapitlet är minst sagt märkligt och känns malplacerat.

Sedan har vi Noas ark. Först så känns det som om man kanske kan förklara första moseboken med att den berättar om hur Gud skapade en viss folkgrupp, eftersom det uppenbarligen redan fanns städer utanför Eden, men sedan säger ju berättelsen om Noas ark att alla människor från efter den händelsen härstammar från Noas söner, så det går ändå inte ihop utan incest av något slag... För övrigt måste nog djuren på den tiden ha varit väldigt små för att få plats i den rätt så beskedliga arken.

Slutligen förstår jag inte kapitlet om Kanaan. Han nämns ju knappt i historien, och förbannas ändå av Gud. Klädde han av Noa? Noa var ju fyllehunden, men det framgår inget annat än att Noa lika gärna kan ha tagit av sig kläderna själv. Om det syftar på att Kanaan klädde av Noa, så är det lite roligt att det klassiska busstrecket att göra nåt småtaskigt mot någon som fylledäckat, har sitt ursprung i Bibeln. Det hade jag inte väntat mig.

torsdag 1 mars 2012

Första moseboken, kap 1-4

Nu har jag läst de första fyra kapitlen i första moseboken, vilket inte är mycket, men en start.

Det är egentligen två punkter som jag verkligen inte kan skaka av mig redan här, och som gör det svårt att tro att det som berättas verkligen är vad en allsmäktig gud har åstadkommit

  1. En dag består tydligen enligt Bibeln per definition av en omgång ljus och en omgång mörker. Uppenbarligen har Gud missat att stora delar av jorden saknar dagsljus respektive mörker under olika delar av året...
  2. Eden beskrivs som placerad i "öster", men eftersom jorden är rund, något Gud rimligen vet, kan inget ligga i "öster" utan att definiera vad man utgår ifrån.
Nu är jag inte tillräckligt teologiskt tränad för att avgöra om Bibeln ska vara skriven av människor som försöker tolka Guds ord, eller om det ska vara Gud själv som skrivit. I vilket fall kan man tycka att en allsmäktig gud skulle se till att hans heliga skrift skulle vara mer exakt.

Utöver detta såg jag prov på misogyni (kvinnan ska lyda mannen) och vetenskapsförakt (Gud blir förbannad när människan vill bli vis) redan från första början...

onsdag 29 februari 2012

Uppståndelsen

Nu har den här bloggen varit stendöd sedan 2009 mest för att jag tappade inspirationen. Som återstart för den var min tanke att läsa och kommentera kring en bok som jag aldrig har läst förr, vilket är lite skämmigt. Boken i fråga är ingen mindre än Bibeln.

Jag är inte kristen utan förhåller mig till religion i något sorts svennigt mellanläge i form av agnostiker/ateist och slentrianmedlem i svenska kyrkan. Det känns ändå som om man borde ha läst Bibeln, för min del lite som att man "bör" ha läst Sagan om ringen, snarare än för att den räknas som en helig bok. Mitt sinne kommer att vara öppet men det finns en stor risk för sarkastiska kommentarer. Mitt syfte är inte att håna någon utan att ge mina personliga tankar kring den här boken. Dessutom känns det som att en genomläsning skulle göra det lättare att argumentera med kristna, och dessutom göra att man lättare förstår filmer med kristna teman.

Min avsikt med detta projekt är inte att skapa någon form av religiös debatt och jag är absolut inte skolad inom teologi på något sätt, utan bloggandet är främst för att se till att mitt projekt inte rinner ut i sanden och för att jag faktiskt funderar lite kring varje "bok" i boken.

måndag 27 april 2009

Dagens "vi har misslyckats"

"Sast styrelse har beslutat att information om SAST ska finnas som Wiki"

Läs även andra bloggares åsikter om ,

tisdag 21 april 2009

Vill du vara anonym på Wikipedia?

Följ i så fall dessa steg noggrant

  1. Använd ett anonymt användarnamn: redigera inte oinloggad, i så fall visas ditt ip-nummer, och du är förmodligen mindre hemlig än om du har ett anonymt användarnamn.
  2. Skriv ingen användarsida: detta är lite valfritt, men största anonymiteten får man förstås av att inte avslöja någonting om en alls, inte ens vilka språk man kan eller vilka intressen man har. Räkna dock med att andra kommer tjata på dig om att skapa en användarsida. Av någon anledning avskyr vissa användare användarsidor som lyser rött...
  3. Upprätthåll din anonymitet: dyk inte upp på wikiträffar. Det finns användare som lyckats upprätthålla sin anonymitet ändå, vi kommer till det.
  4. Råka inte i bråk med andra användare: vaken on- eller offwiki. Det ökar dramatiskt risken för att någon ska få lust att leta rätt på vem just du är. Har du varit på en wikiträff ökar den risken betydligt. Om du tvunget ska gå på wikiträffar (det är trevligt), håll en hyfsat låg profil och var tydlig med att du inte vill ha bilder på dig själv, och att du helst vill bibehålla din anonymitet, då vet folk att de inte ska skriva ut ditt namn onwiki.
  5. Slutligen den förmodligen viktigaste punkten: lägg dig inte i sakfrågor där du är känd för att ha ett stort intresse. Det här kan jag tänka mig är svårt, men det är också så, att risken att få sin identitet avslöjad höjs avsevärt om man lägger sig i ämnen som ligger en varmt om hjärtat.
Det finns säkerligen fler punkter som jag inte tänkt på här, men dessa är i alla fall grundläggande som man bör hålla sig till. Med det sagt är det förstås bra om wikigemenskapen hjälper till att upprätthålla någons anonymitet, men när det gått så pass långt att alla ändå redan vet, då är det helt wikigemenskapens goda minne och ens eget renommé, som avgör om man kommer kunna upprätthålla anonymiteten i det långa loppet eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

måndag 13 april 2009

Orka provocera

Det var längesen jag skrev nåt här så nu ska jag göra nåt ruskigt korkat: mata trollen.

Jag yttrade för några dagar sedan mitt missnöje med en viss användare på Wikipedia, vilket genast ledde till en motreaktion som hette duga med försvarstal från varje håll och anklagelser om hur ond jag på alla sätt är.

Hur som helst var det här förstås världens lockbete för provokatörerna. Det borde jag ha anat innan jag skrev det, men eftersom det varit ganska lugnt på sistone tänkte jag att de flesta gett upp. Men icke. Jag slår vad om att minst en administratör på Wikipedia tillhör dessa väldigt små människor. De som när de ser en konflikt de har möjlighet att spä på loggar ut från sina konstruktiva artikelförfattande användarkonton och loggar in på sitt Mr Hyde-konto som i princip inte har en enda redigering. Och igång med provokationerna är det. Självklart är det här etablerade användare, som har full koll på personrelationerna. Inga medel skys det.

Jag undrar främst vad som driver sånt här beteende. Hur jävla kul kan det egentligen vara? Och framförallt, är man inte på Wikipedia för att skriva artiklar, vad gör man då där? Vad är poängen med att bråka vid sidan om? Jag förstår det inte och kommer aldrig att förstå det, men för tillfället är det jag som "gjort bort mig" (det vill säga kritiserat "fel person"), och därför är det mig trollen går på. Man slår alltid på den svage, det har man ju fått lära sig sedan lågstadiet när lärarna tittade bort medan den redan mobbade råkade ut för spö. Tyvärr håller folk fortfarande på med sådant så länge de lever. Folk växer inte upp.

Problemet är ju också att trollet ser möjligheten att dra med sig mindre erfarna användare. Dessa ställer sig på trollets sida och de enda som kan genomskåda trollet och blockera och ignorera, bemöts även de som problemanvändare.

För, mina vänner, trollen vinner alltid. Det går inte att slåss mot dem och de kommer aldrig att förlora för de har helt enkelt inget att förlora.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

tisdag 7 april 2009

Världens bästa farfar



Det kändes lite overkligt när pappa ringde och berättade det, som om det egentligen inte var sant. Farfar hade man ju tänkt skulle leva för evigt. Lite som när mormor dog för nio år sedan, men då var man ju 15, idag är man 25... Om det var nån jag trodde skulle "leva för evigt" (det vill säga nå 100-strecket eller åtminstone få träffa de barn jag nån dag förhoppningsvis kommer skaffa) så var det farfar. Han jobbade i trädgården, spelade golf och gick på promenader upp i 90-årsåldern.

Men i slutet av förra året började saker och ting förändras lite. Det kändes som om han blev mindre och mindre och svagare och svagare. Till slut var det farmor som fick ta hand om honom istället för tvärtom, som det tidigare varit.

Så slutligen den 4 april 2009 var det slut. Just efter att ha förberett färdigt flytten för att komma närmare släkten under sina sista år lämnade han in för gott. Synd på ett sätt, men å andra sidan är det skönt att han slapp ödet som drabbar många. Han var relativt frisk, hörde bra, såg bra, och hade sinnesskärpa som en 60-åring - minst. Fram till för bara något år sedan hade han dessutom fysiken som en 70-åring. Se bara bilden ovan, som är tagen 2002.

Farfar var väl egentligen den, efter mormor, "storförälder" som jag känt mest för. Det gick alltid att diskutera med honom som om man var likar, och jag har nog fått mitt lokalintresse från honom. Synd att jag inte fick ut mer information ur honom innan han dog. Det kommer jag nog alltid ångra. Lika mycket som jag ångrar att jag lät släktforskningsprojektet rinna ut i sanden och förmodligen göra honom besviken över det.

När man läser sådana här texter slås man ofta av att de som skriver försöker framställa den avlidnes rabiata åtminstone för sin tid åsikter. Inte här. Farfar var en traditionalist: "det är mannen som för släkten vidare". Ironiskt nog fick han uppleva tre barnbarnsbarn, alla från sina son- och dottersdöttrar. Men jag kan ändå inte låta bli att nämna när han berättade om att han var på strippklubb i New York under mellankrigstiden. Det är häftigt!

Sen måste jag naturligtvis nämna golfen. Farfar var en golfgud. Inte många kan upprätthålla ett handicap på under 20 upp i 80-årsåldern. När han var 83, spelade han under sin ålder, 18 hål på 82 slag, något som få människor åstadkommit. Inte ens jag, som förvisso är en högst medelmåttig golfare, har någonsin spelat 18 hål på de slagen. Han har även upp i 70-årsåldern vunnit flera distriktsmästerskap och liknande. Jag är övertygad om att om han fötts på 80-talet hade han varit proffs idag. Bilden ovan är naturligtvis tagen på hemmabanan Ljunghusens golfklubb, bakom det gamla klubbhuset. Platsen är klassisk, en av de första bilderna på den färdigställda golfbanan är just från samma plats med just samma person som 15-åring som motiv.

Tack farfar, för de 25 år jag fick känna dig och för att du valde att hålla ut så här länge. 91 år är inte fy skam och det är bara att hoppas att jag får uppleva lika många år med samma friska kropp och själ som du hade.

Holger Vilén, född 12 november 1917, död 4 april 2009, vila i frid


onsdag 1 april 2009

April april

Vilken lysande dag att införa lagen som gör det möjligt att åtala en hel generation. Om det inte vore för att man vet att det är sant, skulle man nog ta dagens rubriker som ett kollektivt aprilskämt.

Jag orkar inte alla detaljer men fastnar främst för dessa rader i Aftonbladets artikel:

"Lagen ger från den 1 april upphovsrättsägare rätt att bland annat:
*samla bevis under 1 månad utan att den misstänkte informeras.
*under den månaden i domstol begära intrångsundersökning, där kronofogden kommer hem och kopierar innehållet i en enskilds dator"

Vem ger företagen rätt att leka poliser? Att de har rätt att samla "bevis" under en månad är i praktiken buggning, något som inte ens polisen får ta till, om inte brott misstänks. Och de har alltså rätt att utan att ens först ha anmält någon för något brott göra husrannsakan, med hjälp av den till synes helt orelaterade kronofogdemyndigheten.

Vad är det för korrupta idioter som har klubbat igenom det här egentligen? Jag skäms över att jag hjälpte till att rösta fram den nuvarande regeringen. Snacka om att skjuta sig själva i foten! Hur lite jag än vill erkänna det blir det nog Piratpartiet nästa gång, för några sossar tänker jag definitivt inte rösta på.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag 28 mars 2009

Hållbar utveckling håller inte

Idag ska jag göra nåt så ovanligt som att skriva om något som har med mina studier att göra.

Hållbar utveckling är en ohållbar utvecklingsstrategi. Oj, jag kan redan höra protesterna. Varför? För att folk inte vill höra talas om hållbarhet. När vi pratar om hållbar utveckling pratar vi om teorier framtagna av västerlänningar som ska appliceras globalt. Bara detta ger i stora delar av världen flashbacks till kolonialismen och "åh stackars negrer vi måste hjälpa er att klara av att bygga upp ett samhälle"-tankar.

Men utöver detta, hur skulle man kunna uppnå ett hållbart samhälle? Vad måste vi offra? Jag är åtminstone inte villig att offra mycket av min lyxkonsumtion. Och då är jag ändå en bortskämd västerlänning som lever i stort överflöd, trots rätt så sparsamma månatliga inkomster.

Säg till en kines som precis fått råd att köpa sin första bil, att h*n måste sälja den för att uppnå ett hållbart samhälle. Du får garanterat en smäll på käften. Du har levt i överflöd hela livet, och den här personen har precis sparat flera årslöner för att kunna ta sig fram lite snabbare och kanske kunna ta en utflykt med familjen då och då.

Så även om viljan och handlingen att leva ett enklare liv skulle finnas i västvärlden, måste vi först övertala de som inte haft möjligheten att leva det goda livet, att genast sluta upp att börja närma sig våra utvecklingsnivåer. Även om alla bilar i Europa stannar idag, kommer detta inte att göra ett vitten när man tittar på trafiken i Kina och Indien tillsammans, och vad som kommer att hända där inom de närmaste tio åren.

Boven i dramat är nymalthusianismen! Vem Thomas Malthus var vet nog de flesta (om inte, kolla länken), och hans idéer är lika döda som han själv. Ändå återkommer de i dagens debatt gång på gång. Varför tror dagens människor att ingenting kommer att utvecklas? Har vi inte lärt oss av historien att framstegen alltid är precis bakom nästa dörr? Om folk kunde sluta oroa sig och börja utbilda sig så blir det kanske DU som kommer på det revolutionerande nya sättet att köra bil eller odla potatis.

Jag är i alla fall övertygad att när jag är 50 (2034) kommer jag att känna samma frihet och obrydsamhet vad gäller bilkörning och konsumtion, som amerikanerna kände sig under bilismens höjdpunkt på 1960-talet. Och då kommer förhoppningsvis denna frihet även gälla stora delar av det vi idag kallar tredje världen.

Tillägg: Hittade precis den här pedagogiska artikeln som förklarar det hela bättre än vad jag klarade av ovan: http://www.mothugg.se/texts/en-borda-for-jorden/

Läs även andra bloggares åsikter om ,

lördag 21 mars 2009

I natt jag drömde

I natt drömde jag om något jag aldrig tidigare drömt om. Och nej, det handlade inte om fred på jorden eller nåt sånt hippieaktigt. Kom ihåg att det här är en dröm så detaljer är kanske inte så viktigt att de överensstämmer med verkligheten... Det är helheten som är det viktiga.

Jag var i Trelleborg (av nån anledning), där jag på nåt sätt skulle hacka mig in i en fildatabas, bara för att se om det funkar. Mycket riktigt gjorde det det, och nöjd med vad jag åstadkommit kopplade jag ner och började gå mot min bil. På vägen ser jag två poliser, som jag min vana trogen inte funderar så mycket över. Jag sa till och med hej till dem.

Genast blir man greppad om armen och de undrar vafan man håller på med. Jag tänker först "vanudå" sen "aaaaah, helvete". Min första reaktion var att neka, jag är trots allt ingen höjdare på teknik. Av någon anledning visar det sig nu också att poliserna är amerikaner. Jag förs till närbelägna Statoil (inte till polisstationen...), och möts av väldigt förvånade och chockade kassamedarbetare. Jag får ringa ett samtal, hem till mamma. "Ehm, jo, jag har lite problem" "Jahaja, vad har du nu gjort? *skratt*" "Alltså, det är rätt så allvarligt..." "Jodå, det har man ju hört förr" "Alltså, jag är anhållen för brott mot upphovsrättslagen och riskerar fängelse" "Oj...".

Efter ett tag kommer jag på att det kanske inte var så himla smart att neka till brott. Så i samråd med samma advokat som piratsnubbarna använde sig av (jag vet inte vem de använde, jag vet bara att det var samma i drömmen) erkänner jag men vi konstaterar samtidigt att inget brott egentligen kan bevisas.

Efter mycket om och men blir det också till slut så här och jag går fri.

Efter några mellanliggande drömmar får jag också veta att det samlats in pengar på internet för att täcka mina rättegångskostnader. Det blev ett överskott på sex guldmynt (valutorna såg ut som valutaikonerna i World of Warcraft...), som jag tänkte skänka till någon sorts förening för fri- och öppenhet. Nu hann jag dock vakna innan jag gjorde det.

Jag brukar inte minnas vad jag drömmer, och än mindre skriva ner mina drömmar, så det här var mest ett intressant experiment om något som säkert fler än jag har drömt i och med den här nya vågen av konstiga lagförslag och liknande. Det är medvetet lite virrigt skrivet, allt för att jag ska få ut så mycket som möjligt i text innan jag glömmer det. Hoppas det ändå var intressant att läsa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 18 mars 2009

Malmöfärd

Det är en lustig kurs man går. Delkursens slutseminarium gick ut på att traska runt i ett område i Malmö eller Lund och analysera det. Eftersom en pluggkamrat jobbar på Systembolaget på Värnhem bestämde vi oss förstås för att ta oss dit och prata med uteliggarna... Eftersom min bil är på service gick körpinnen till en annan pluggkompis och en gammal Audi 80 från 1987 med manuell choke (trodde de hade slutat med sånt vid den tiden...).  En skakig och brummig färd senare är man då i Malmö.

Efter att ha planerat frågor och intagit en tidig lunch på Burger King äntrades efter mycket om och men ("Jag pallar inte träffa dem, jag ser dem ju varje dag på jobbet, de kommer börja snacka med mig" etc etc) gick vi slutligen in på Värnan, som är ett ställe där de kan umgås med varandra, kolla på tv, vila, tvätta, låna telefon och dator osv. Några frågor ställdes till föreståndaren Roland och sen var det fotodags. Men det kom vi på först när vi gått ut därifrån...

Vår modige fotograf gick slutligen fram till ett gäng bestående av en skäggklädd jätte och två lite mer normalbyggda män, och tog en bild på dem trots protester. Vi har inte blivit uppsökta än...

"Vi möts 10 i morgon" byttes sen ut till ett sms "[namn censurerat] är asfull. Vi får ses 12 istället" klockan 12 i natt". Yay!

Gårdagens bästa replik var dock "Jobbar du här?" till en välklädd och ej illaluktande kvinna i 35-årsåldern som satt vid ett bord och spelade patiens. Klockrena svaret "Ser det inte ut som det?"

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag 14 mars 2009

Artiklars öppenhet och fria licenser

Ungefär samtidigt som jag började skriva det här inlägget hittade jag den här nyhetsartikeln, vilket gör att jag för första gången ska skriva ett blogginlägg som berör två ämnen. Egentligen är det väl lite blogghorande av det, men artikeln i SvD berör trots allt mitt favoritämne Wikipedia så det är klart jag måste skriva om det.

Men till att börja med:

På senaste har det uppstått en debatt kring huruvida det är okej att låsa en artikel för att förhindra klotter preventivt. Det är synd att debatten förs på en artikeldiskussion, eftersom det egentligen är en principfråga och inget som rör just personen i fråga.

Det handlar alltså om att man ska kunna göra undantag i "den fria encyklopedin" för att skydda vissa privatpersoner från att få artiklarna om sig drabbade av vandalisering. Detta kan man ju tycka är snällt och vänligt, och det finns ju i ärlighetens namn inte så mycket mer att skriva om personen, så man kan tycka att artikeln lika gärna kan vara låst för redigering.

Men det där är ett tankefel av grövsta slag.

Wikipedia är just den fria encyklopedin. Fria både som i att redigera, sprida vidare och använda. Den dag man börjar inskränka i det här, är det dags att byta slogan. Wikipedia är inte bara "free as in beer", utan "free as in speech". Det är därför av största vikt att det alltid kommer att vara möjligt att redigera alla artiklar, förutom ett fåtal som är tillfälligt låsta för att stoppa pågående redigeringskrig.

Alla artiklar ska alltså alltid vara öppna för redigering från vem som helst. Alla typer av artikellåsningar är av ondo i den fria encyklopedin. Då kan man direkt dra parallellen till nästa ämne: fria licenser.

Wikipedia går som de flesta förmodligen vet vid det här laget under upphovsrättslicensen GFDL. Denna innebär ju att allt material går att sprida vidare även kommersiellt, så länge vissa riktlinjer och regler upprätthålls. Poängen är alltså att upphovsrätten behålles intakt.

Därför skadas faktiskt Wikipedia av kampanjer av pirater och så vidare, i det att det i dessa fall brukar talas om en linje där upphovsrätten är rent av skadlig. Man glömmer helt enkelt bort den skapande parten som inte är kommersiell och som har som avsikt att sprida sitt material fritt. Det här handlar inte bara om Wikipedia, det handlar om hela open source-scenen. Där ingår Linux, OpenOffice, Wikipedia och mycket mer. Det har gått så långt att förespråkare av fria licenser anser att denna typ av upphovsrättstrotsande är ett hot mot den "äkta" fria kunskapen. Jag vill bara säga att jag håller med.

Den äkta fria kunskapen blir bortglömd i en värld där man antingen ska betala för sig eller skita i upphovsrätten. Det hela delas som vanligt upp i två läger, och de vettiga former av upphovsrätt som redan existerar glöms bort i farten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 9 mars 2009

Gäsp!

Sånt här gör mig bara så trött. Det är sååå synd om just mig som inte får ha en artikel på Wikipedia. Så synd att jag måste gnälla lite om hur dåligt Wikipedia är på min blogg, och dessutom ragga folk som kan ljuga lite om mig.

Och vi hävdar att det gamla uttrycket "fåfänga" kunde vara kränkande?

Inte nog med detta, Wikipediahatarna (läs: andra privatpersoner och bloggare som fått artiklar om sig själva raderade) kommer och spyr sin egen dåligt underbyggda galla.

Varför ska det vara så hiskeligt svårt att förstå att Wikipedia är ett försök att skriva ett seröst uppslagsverk och inte en lekstuga för folk som "önskar sig en artikel i födelsedagspresent"?

Jag har skrivit på Wikipedia i fem år och förväntar mig varken uppskattning eller artikel, men det måste väl ändå finnas gränser för hur mycket man ska få gnälla innan det blir en ordentlig motreaktion?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

söndag 8 mars 2009

Dygnsrytm, plugg och kaffe

Jaha, då var det dags igen. Sedan inlägget "hela natten lång" nedan har jag försökt vända tillbaka på dygnet... Men varför? Egentligen är det ganska mysigt att vara uppe på natten och delar av dagen. Enda nackdelen är att det är så förbannat ljust när man ska sova... Men nu börjar det funka ganska bra. Somnade 19 igår och gick upp för en och en halv timme sedan. Har försökt fokusera på en av David Harveys säkerligen jättesmarta texter, men hittills har det mest blivit kringlarvande. Så himla svårt att få ihop ett par sidor om den nyliberala staden ska det väl inte vara.

På tal om plugget har äntligen min gamla kaffebryggare som mina föräldrar hittade gömd i ett skåp kommit till användning. Vi (jag + kursare) kom på att det var dyrt att köpa kaffe för tio kronor varje dag (10 kr om man vill ha riktigt kaffe på närbelägna Gerdahallen, 3 kr om man vill ha sunkkaffe ur billiga maskiner), så vi bestämde oss för att fixa en kaffebryggare. Snäll och generös och allt möjligt som jag är donerade jag min gamla oanvända sådan till institutionens fikarum. Efter en genomkörare av fyra koppar ren vinäger (fråga inte mig, kursardanskens fel) stank det vinäger i hela fikarummet och alla utbytesstudenter undrade vafan vi höll på med (en frågade till och med vad det var för apparat vi hade tagit dit!). Efter några genomkörare av vatten och några till eftersom vattnet fortfarande var gult kunde man till slut inviga den. Och hittills har ingen insjuknat. Bra. Förresten kan jag nämna att när jag tog fram den ur städskåpet låg det i ett säkert två år gammalt kaffefilter med säkert lika gammal kaffesump...

Det här är förresten prokastrination på hög nivå. Tillbaka till arbetet!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 3 mars 2009

Orka Spotify

Jag fick en invite till Spotify och såg fram emot att testa det. Jag har innan både varit kritisk och positiv till det. Positiv eftersom det är ett bra sätt att sprida musik på ett modernt och lagligt sätt, negativ eftersom utbudet är så begränsat.

I alla fall, jag startar programmet för att få en egen bild av det hela. Jag startar taggarna heavy metal och heavy rock. Min första tanke är "hur jävla begränsad syn på musik har man inte om man bara kan välja på de här taggarna? Var är taggarna för death metal, black metal, gothic metal, progressive metal osv osv osv". Som metaljunkie är det så klart det jag tittar på, men det är naturligtvis likadant i alla genrer.

Efter att jag kommit över denna besvikelse tittar jag på spellistan som just generats. Kiss, Whitesnake och andra idel 70-talsrock. Orka! Jag gillar inte ens 70-talsrock, och heavy metal är det fantamej inte. Nån enstaka hyfsat modern låt dyker upp, men den var så tråkig att jag inte hade lust att memorera bandet för att kolla om man skulle lyssna på hela albumet.

Jag lyssnar i nån timme och stänger av programmet, startar istället Foobar 2000 och lyssnar på nåt jag själv valt, av min blandade samling av nerladdad och egenrippad musik.

Nästa gång jag startar Spotify, ett par dagar senare, dyker det upp en lista över nya album. Ett par smårockiga skivor, som Takidas Bury the Lies exempelvis. Men vafan gör tönten Katy Perry där?!?! Letar efter nåt sätt att hitta albumrekommendationer som passar min musiksmak. Misslyckas.

Just nu är jag sugen på att avinstallera skiten.

Spotify är en bra idé, men programmet är knappt funktionellt, om man inte har en relativt kommersiell musiksmak. Jag kommer fortsätta använda last.fm:s radio om jag inte nöjer mig med musiken jag har på min hårddisk. Och eftersom jag precis upptäckt Jamendo som innehåller en hel del cc-licensierad musik, ser jag ingen större anledning att använda det så begränsade Spotify.

Inspiration för det här blogginlägget är hur som helst detta blogginlägg, som listar tio negativa punkter med Spotify, varav jag håller med om åtminstone några stycken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

lördag 28 februari 2009

Hela natten lång...

Strategispel är farliga! Jag har precis suttit en hel natt tillsammans med en kompis (vid varsin dator...) med Transport Giant. Jag vet inte vad det är med mig och strategispel, men man kan verkligen bli helfast. Jag har tidigare pratat mig varm för Transport Tycoon och det här kan man väl säga är en lite mer utvecklad version av det spelet. Fler fordonsalternativ, mer invecklad ekonomi och längre transportled. Och ett idiotiskt järnvägssystem där allt måste sitta ihop!

Järnvägssystemet har iofs fått en att yttra en och annan JÄVLAFÖRHELVETEFANVARFÖRGÅRDETINTEATTSÄTTAIHOPSPÅREN? men som tur är förstår det här spelet att det faktiskt kan finnas fördelar med andra transportvägar. I Transport Tycoon är det som bekant i princip alltid tåg som gäller. I det här spelet är det inte lika svart på vitt. Lastbilar kan lasta mer än i TTD och är på korta avstånd klart jämförbara med tåg vad gäller effektivitet. Dessutom har spåren gjorts precis så dyra och jobbiga som de egentligen ska vara att bygga, så att de redan utlagda vägarna med några utbyggnader tenderar att locka mer.

Spelet är för den delen tyskt, med allt vad det innebär av micromanagement och lite märkligt menysystem. Ingen tutorial finns heller, så man slängs in i ett uppdrag där man ska bygga ett antal fort på ett antal år, och måste själv lista ut att man ska frakta stammar från skogshuggaren till sågverket, där de sågas till brädor, för att sen ta dem till forten. Början utspelar sig 1850, så det är hästdroskor som gäller. Snacka om osexig första bana. Men det är det som lite är grejen med spelet. Det här spelet ger inga belöningar när man gör nåt bra såsom introfilmer till uppdragen, någon topplista (vad jag sett, men jag har för mig att det finns en sån meny i huvudmenyn, det kanske gäller oändliga spel som jag inte testat än) eller någon som helst uppmuntran till en att fortsätta. Allting bygger på ens eget intresse att spela spelet.

Och om det är kul? Tja, jag körde hela Australienkampanjen på en kväll igår (förutom vad som förmodligen är det sista uppdraget, som jag ska sätta mig med nu), och spelade oavbrutet mellan ungefär 16 och 07...

Tur att man inte har nån tenta på gång.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

torsdag 26 februari 2009

Studietiden förkortas?

Läste precis att det planeras att förkorta tiden man kan beviljas studiemedel. Detta är ju fullständigt galet. Vill vi verkligen ha ett samhälle där man inte ska kunna plugga runt för att bestämma sig för vad man tycker är intressant och vettigt efter något år? Ska det vara omöjligt att kunna ångra sig av ett förhastat val eftersom man stod i valet och kvalet mellan att skaffa jobb eller börja plugga, fast man inte hade nån aning om vad man ville plugga?

Personligen började jag plugga 2003 och hade då ingen aning om vad jag ville göra. Jag drev runt på grundkurser tills jag började jobba istället. Nu har jag satt igång igen och har inte så mycket studiemedel kvar att utnyttja. En treårig utbildning är på gränsen för vad jag klarar. Om detta införs snarast kommer jag alltså inte att kunna slutföra ens det, utan att jobba heltid vid sidan om (något som uppenbarligen är omöjligt, om man inte har turen att hitta ett nattjobb, och dessutom klara av att sova tre timmar per natt). Möjligen skulle man kunna få förlängt, men det verkar bara som om det gäller planerade längre utbildningar.

Jag är säker på att jag inte är ensam i min situation.

Att förkorta tiden för studiemedel skulle inte spara några pengar åt staten. Det skulle låsa människor i studiesituationer de inte är bekväma med, tvinga ut dem i lågbetalda yrken och se till att de som inte har något intresse att studera utan vill ta dessa lågbetalda yrken är för lågkvalificerade även för dessa. Varför anställa nån med gymnasiekompetens när nån med högskolekompetens står och söker, bara för att den personen inte får lov att slutföra sin utbildning?

Låt människor vela lite, det är en del av att växa upp och hitta sig själv. Sex år är rimlig tid att på ett och ett halvt år hitta vad man vill göra och på resterande tid göra det. Stoppa inte människor från att leva sina drömmar, bara för att de inte har råd till det.

Läs även andra bloggares åsikter om ,


tisdag 24 februari 2009

Redovisa din pov

För att visa att man verkligen avser att bidra till Wikipedia på ett seriöst sätt rekommenderas att man redovisar sin pov. Skriver man ut i vilka ämnen man vet att man riskerar att vara vinklad är det lättare att hålla sig borta från dem, och det är lättare för övriga användare att säga "hallå, vänta nu, du har ju själv sagt att du har svårt att hålla dig neutral till det här".

Skriver ut sin pov gör man förslagsvis i en punktlista eller i löptext. Då får man gott om plats för att förklara, resonera och ta ut svängarna kring vad man tycker och varför.

Vad som däremot blivit populärt de senaste åren är att lägga in en korthuggen kommentar i en ruta. "Den här användaren är emot monarkin". Jaha, så kul för dig. Då hade det varit vettigare att förklara varför och enligt vilka ideologier man baserar detta på. På det sättet hade man fått en vidare bild kring varför. Om det bara står "Den här användaren är emot monarkin" lockar det bara andra användare att ifrågasätta den användarens åsikt, och Wikipedia förvandlas till ett diskussionsforum, vilket det uttryckligen inte är.

Engelska Wikipedia drabbades av en enorm debatt om dessa användarrutor för några år sedan, när en användare stoltserade med "Den här användaren är pedofil". Om jag minns rätt blockerades användaren av Jimbo Wales vilket följdes av en jättedebatt. Nu är det ju så att det inte spelar någon roll huruvida man är pedofil, homofob, moderat, rasist, bolsjevik eller tennisspelare. Man ska inte blockeras från Wikipedia bara av den anledningen. Men om man håller på att lägga in sådana här rutor som bara är avsedda att provocera, och när provokationen påtalas ställer sig på tvären kan man ju undra vad användaren i fråga har på Wikipedia att göra.

Så redovisa alltså er pov, men ge fan i användarrutorna.

Läs även andra bloggares åsikter om

fredag 20 februari 2009

King Kong tar över Wikipedia

Ja, detta är helt sinnessjukt. Att en artikel om vad någon sa för två dagar sedan i en (iofs väldigt uppmärksammad) rättegång skulle kunna platsa på Wikipedia, är något som förmodligen inte en enda wikipedian skulle kunna skriva under på. Ändå lever artikeln och det ser tyvärr ut som att den kommer att överleva.

Fullständigt sanslöst.

Var tog argumenten om kristallkulan och att inte bedöma artiklar efter vad man tycker om ämnet vägen? Utslängda samtidigt som ett rättsfall där många wikipedianer håller på de åtalade startade?

Det är trist när det blir såhär. När annars sansade användare sätter sina egna åsikter över Wikipedias bästa. Mest sanslöst av allt var egentligen att denna Metroartikel användes som källa till att just "det dröjde inte länge innan termen fick en egen uppslagssida på Wikipedia". Detta togs åtminstone bort, för vilken rundgång vore det inte annars?

Notera alltså att jag inte alls är emot att internetmem får artiklar på Wikipedia, men hela poängen är att "king kong-försvar" inte är nåt internetmem (och absolut inte något etablerat försvarsargument!), åtminstone inte ännu. Det yttrades för några få dagar sedan och är än så länge så mycket en dagslända som något kan bli. Om begreppet fortfarande är vid liv två-tre månader efter rättegångens slut är jag dock den första som återställer artikeln med glädje. I dagsläget ska den dock bort bort bort.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,