Hållbar utveckling håller inte

Idag ska jag göra nåt så ovanligt som att skriva om något som har med mina studier att göra.

Hållbar utveckling är en ohållbar utvecklingsstrategi. Oj, jag kan redan höra protesterna. Varför? För att folk inte vill höra talas om hållbarhet. När vi pratar om hållbar utveckling pratar vi om teorier framtagna av västerlänningar som ska appliceras globalt. Bara detta ger i stora delar av världen flashbacks till kolonialismen och "åh stackars negrer vi måste hjälpa er att klara av att bygga upp ett samhälle"-tankar.

Men utöver detta, hur skulle man kunna uppnå ett hållbart samhälle? Vad måste vi offra? Jag är åtminstone inte villig att offra mycket av min lyxkonsumtion. Och då är jag ändå en bortskämd västerlänning som lever i stort överflöd, trots rätt så sparsamma månatliga inkomster.

Säg till en kines som precis fått råd att köpa sin första bil, att h*n måste sälja den för att uppnå ett hållbart samhälle. Du får garanterat en smäll på käften. Du har levt i överflöd hela livet, och den här personen har precis sparat flera årslöner för att kunna ta sig fram lite snabbare och kanske kunna ta en utflykt med familjen då och då.

Så även om viljan och handlingen att leva ett enklare liv skulle finnas i västvärlden, måste vi först övertala de som inte haft möjligheten att leva det goda livet, att genast sluta upp att börja närma sig våra utvecklingsnivåer. Även om alla bilar i Europa stannar idag, kommer detta inte att göra ett vitten när man tittar på trafiken i Kina och Indien tillsammans, och vad som kommer att hända där inom de närmaste tio åren.

Boven i dramat är nymalthusianismen! Vem Thomas Malthus var vet nog de flesta (om inte, kolla länken), och hans idéer är lika döda som han själv. Ändå återkommer de i dagens debatt gång på gång. Varför tror dagens människor att ingenting kommer att utvecklas? Har vi inte lärt oss av historien att framstegen alltid är precis bakom nästa dörr? Om folk kunde sluta oroa sig och börja utbilda sig så blir det kanske DU som kommer på det revolutionerande nya sättet att köra bil eller odla potatis.

Jag är i alla fall övertygad att när jag är 50 (2034) kommer jag att känna samma frihet och obrydsamhet vad gäller bilkörning och konsumtion, som amerikanerna kände sig under bilismens höjdpunkt på 1960-talet. Och då kommer förhoppningsvis denna frihet även gälla stora delar av det vi idag kallar tredje världen.

Tillägg: Hittade precis den här pedagogiska artikeln som förklarar det hela bättre än vad jag klarade av ovan: http://www.mothugg.se/texts/en-borda-for-jorden/

Läs även andra bloggares åsikter om Hållbar utveckling, Ekonomisk geografi

Plastpåsen

Plastpåsen har ju utnämnts till den moderna Ondskan. Vart man än går ser man krönikor om hur ondskefull plastpåsen är, hur den måste utrotas och hur denna reinkarnation av Hin Håle själv lurar sina undersåtar att sälja sin själ till den.

Men låt mig få undra, vad har plastpåsen gjort för att förtjäna detta öde? Jag vill inte försvara miljöförstöring, för det gör jag absolut inte. Dessutom är argumentet "men klaga inte på småsakerna" dumt, eftersom man för att stoppa klimatförändringarna måste ändra på såväl litet som stort. Men det känns ändå som om denna ständiga häxjakt mot något så oskyldigt som en påse gått något för långt...

Vad finns det egentligen för alternativ? Tyg- och papperspåsar går det utmärkt att handla med. Papperspåsar går det utmärkt att slänga tidningar och pant i. Men har någon någonsin försökt slänga hushållssopor i en papperspåse? Det rinner igenom, klibbar och äcklar ner i största allmänhet. Tygpåsar är ju dyra och dem ska man återanvända, så att slänga sopor i dem förstör ju hela syftet. Vad återstår då? Plastpåsen. Har någon någonsin exempelvis sett något annat än en plastpåse i sopcontainern?

Så, jag är allt för att förbättra miljön, men fram tills någon ger mig nåt realistiskt alternativ att slänga sopor i kommer jag fortsätta att köpa plastpåsar.

Fram med dem!

Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Plastpåsar

Billig bensin

Jag vet att det jag tänker skriva nu är politiskt inkorrekt men det skiter jag i: jag tankade precis full tank för 470 kronor istället för 600 kronor och det känns jävligt bra!

Usch vilken hemsk människa jag är tänker kanske någon. Men vänta, om bensinen är billigare kan jag ju lägga pengar på sådant som ekologisk eller rättvisemärkt mat som jag inte haft en chans att ha råd med annars. Men det kommer jag förmodligen inte göra ändå. Rättvisemärkt är nämligen en klassfråga, lätta sitt samvete kan man bara om man har de ekonomiska resurserna för att göra det.

Tillbaka till bensinpriset. Tror nån på allvar att framtiden är järnväg eller andra former av kollektivtrafik? Folk har sedan 60-talet vant sig vid att de kan ta sig fram när de vill och vart de vill (inom närområdet) till ett relativt lågt pris. Det är inget som folk planerar att ge upp helt plötsligt. Däremot tror jag på satsningar på miljöbränslen, etanol är långtifrån perfekt (faktiskt ganska kasst) men åtminstone ett steg i rätt riktning. Man kan inte ta sig från miljöbov till miljöhjälte på en dag, det kommer att kräva år och åter år av forskning och utveckling. En dag kanske vätgasen är så pass billig att vi verkligen på allvar kan ha vatten som avgaser. Eller nåt helt annat. Vad vet jag? Efterfrågan av miljövänliga bilar är dock här för att stanna och utvecklingen är ljus, inte mörk.

Domedagsprofeter undanbedes vänligen.

Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Bensin, Alternativa bränslen